coronahaveriet.blogg.se

Johan Giesecke har under hela coronaviruspandemin anlitats som expert i media. Med självsäkerhet och pondus har han framfört häpnadsväckande påståenden baserat på sin magkänsla, ofta i strid med vetenskaplig evidens. Han har bland annat sagt att det är meningslöst att försöka stoppa smittspridningen, att handtvätt är den enda åtgärd som har någon effekt, att covid-19 är en mild och knappt märkbar sjukdom för 98-99% av de smittade, att en stor del av befolkningen redan har varit smittade, både i Sverige och andra länder, att alla andra länder utom Sverige gör fel, och att det svenska systemet att låta sjukdomen spridas ganska obehindrat har fördelen att det leder till immunitet i befolkningen. Som kontrakterad konsult åt Folkhälsomyndigheten har han påverkat Sveriges hantering av pandemin samtidigt som han har uppfattats som oberoende expert och uttalat sig i media om samma hantering. En del av hans argumentation har varit att vi ska lyssna på experterna, och han har uppmanat andra forskare att inte uttala sig om områden utanför sina egna.

WHO-rådgivare som motsäger WHO

Samtidigt är Giesecke medlem i WHO-gruppen STAG-IH. Tillsammans med dem har han författat två comments i The Lancet (17 mars och 8 oktober) som förespråkar att hålla tillbaka smittspridningen med bland annat distansiering, munskydd och testning, spårning och karantän för kontakter till smittade, vilket är WHOs officiella linje och i skarp kontrast mot hans uttalanden i Sverige.

Snabb spridning, låg dödlighet

Den 17 mars sa Giesecke i SVT att den svenska hanteringen av coronapandemin hade stora fördelar.

"– Det svenska systemet att låta sjukdomen spridas ganska obehindrat leder till en stor del av immunitet hos befolkningen, om det kommer en andra våg. Dessutom kan sjukvårdspersonal som är friska i övrigt återgå till arbetet efter sjukdomstiden utan skyddsdräkt"

Den 19 mars jämförde Giesecke i SVT coronapandemin med influensa och sa att 500-2000 personer i Sverige dör av influensa varje år.

"– Jag tror att den är som en svår influensasäsong. Jag tror att det är jämförbart med det"

Detta stred mot de skattningar av dödligheten för covid-19 som fanns vid den tidpunkten: med Kinas åldersfördelning 0.66% och med Storbritanniens åldersfördelning 0.9%. Även senare data har visat att dödligheten är i intervallet 0.5-1%, vilket kan jämföras med 0.1-0.15% för influensa.

Han sa vidare att sjukdomen spreds snabbt men att den oftast var så mild att den knappt märktes. Trots det hävdade han att endast personer med symtom hade betydelse för smittspridningen, ett inbördes motsägelsefullt uttalande.

"– Den här sjukdomen sprids väldigt snabbt och den ger ofta inga, eller väldigt milda, symtom. Så man ser inte de fallen som finns i samhället."

"– Den viktigaste åtgärden vi kan göra i det här landet är att om man känner sig sjuk på morgonen, har ont i halsen, är snuvig eller har lite feber, så ska man stanna hemma. Om alla gjorde det skulle den här epidemin vara slut på ett par veckor."

 

Den 22 mars uttalade sig Giesecke i Expressen om hur pandemin skulle utveckla sig. Han var hoppfull om att pandemin skulle vara över snabbt, i slutet av maj, då en stor del av befolkningen skulle ha blivit smittade och vara immuna. Han hänvisade till sin magkänsla och erfarenhet av fyra tidigare epidemier (nämligen aids-epidemin, galna ko-sjukan, sars och svininfluensan, dock utan att förklara relevansen av de två första för coronapandemin). Han berättade också att Wuhan verkade ha nått flockimmunitet, vilket inte stämde med en WHO-rapport som sa att mörkertalet i Kina var litet, samt att Sverige hade goda förutsättningar att ge alla som behövde sjukvård.

 

 

Den 3 april sa Giesecke i Dagens Industri att Sveriges hantering av pandemin var förnuftig och att alla andra länder överreagerade.

”– Att Sveriges strategi för att bekämpa coronaviruset särskiljer sig i ett internationellt perspektiv beror på att alla andra gör fel.”

På en fråga om när Folkhälsomyndigheten beräknas släppa sina rekommendationer att begränsa spridningen av coronaviruset svarade Giesecke:

”I slutet på maj. Det är en magkänsla jag har. Jag har varit med om fem epidemier…”

"– De får bara lite stänk på sig. De märker ingenting, medan det fåtal som är i vattnet inte hinner undan. De åtgärder som de olika länderna vidtar för att stoppa smittan kan liknas vid att vi bygger små skyddsvallar på stranden med plasthinkar och leksaksspadar.”

När det i maj stod klart att mångdubbelt fler hade avlidit i Sverige jämfört med de andra nordiska länderna deklarerade Giesecke i Dagens Nyheter att de andra länderna skulle vara ikapp Sverige om ett år: alla länder skulle drabbas lika hårt på sikt. Han presenterade inga källor eller underlag för denna förutsägelse.

The invisible pandemic

I maj publicerade Giesecke en correspondence i The Lancet, vilket kan beskrivas som en reflektion eller kommentar som vanligen inte är peer review-granskad. I skrivelsen med namnet The invisible pandemic presenterade Giesecke sina idéer: alla i världen skulle exponeras för SARS-CoV-2 och de flesta skulle bli smittade. Viruset spreds som en löpeld i alla länder men utan att märkas – nästan alltid mellan unga personer utan symptom eller med milda symptom. Pandemin pågick under ytan och var troligen på sin topp i många europeiska länder. Kontaktbegränsande åtgärder kunde endast fördröja viruset spridning tillfälligt, och alla länder skulle ha lika många smittade om ett år.

För påståendet om att de flesta inte märker att de är smittade hänvisade Giesecke till en stickprovsundersökning av smittspridningen i Stockholm i månadsskiftet mars-april som gav vid handen att antalet bekräftade fall motsvarade endast 1-2% av alla smittade, under vissa antaganden om hur länge en person visar positivt på PCR-test. Gieseckes tolkning var att obekräftade fall i mars-april var symptomfria, vilket naturligtvis inte stämmer eftersom i stort sett endast patienter inlagda på sjukhus testades. Antagandet som ledde till skattningen av mörkertalet har senare ifrågasatts, och Folkhälsomyndigheten har uppdaterat sina skattningar baserat på att PCR-test visar positivt dubbelt så lång tid, vilket ger ungefär hälften så många smittade i befolkningen. Giesecke har aldrig kommenterat detta.

Gieseckes correspondence presenterades i SVT som en artikel i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Giesecke intervjuades i SVT men gjorde ingen ansats att korrigera den missvisande benämningen.

Gieseckes correspondence i The Lancet bemöttes med sex olika skrivelser i form av correspondendences med namnet COVID-19—a very visible pandemic. Dessa påpekade att Gieseckes påståenden om att en stor del av befolkningen redan skulle ha varit smittade inte stämde med serologiska undersökningar som visade att endast runt 10% hade antikroppar även i hårt drabbade områden, till exempel i Nederländerna och Spanien, och att det var oetiskt att inte försöka fördröja smittspridningen med tanke på den snabba utvecklingen av behandlingar och läkemedel mot covid-19.

Gieseckes correspondence och uttalanden i media står i stark kontrast till två comments i The Lancet som han har författat tillsammans med övriga medlemmar i WHO-gruppen STAG-IH (17 mars och 8 oktober). Dessa förespråkar att hålla tillbaka smittspridningen med bland annat distansiering, munskydd och testning, spårning och karantän för kontakter till smittade, vilket är WHOs officiella linje.

 

Giesecke har framfört sina kontroversiella påståenden även i intervjuer med utländska journalister, till exempel från Storbritannien, och till makthavare i andra länder, till exempel Indien och Irland, som har lyssnat på honom som fd svensk statsepidemiolog och WHO-expert. Han har i dessa sammanhang framhållit Sverige som ett gott exempel när det gäller att hantera coronapandemin vetenskapligt trots att vi är bland de länder i Europa som har flest döda per capita, och mycket fler döda än länder som Nya Zeeland, Taiwan och Sydkorea.